För 14000:de gången vänder vi oss än en gång till er läsare för tips och kloka ord. Nu är det jag, Tessan som behöver hjälp. Såhär ligger det till, på måndag börjar jag jobba och Johan tar över här på hemmaplan. Morris är ju som bekant en riktig tuttfantast och har varit lite knepig med maten överlag. Det har dock blivit klart bättre och Johan får oftast i honom mat när jag inte är i krokarna, men amningen utgör nog fortfarande säg, 40-60% av matintaget (och Morris blir 1 år den 26 april). Nu när jag inte kommer att vara hemma på dagarna måste jag fasa ut amningen. I teorin skulle jag kunna fortsätta lite på kvällarna, men jag befarar att det kommer bli för tufft med allt snuttande som stör sömnen om nätterna. Så, jag tror helt enkelt att jag ska försöka sluta helt. Kruxet, som jag ser det, är att han inte tar napp, och slutar jag amma, försvinner ju också hans eh..mänskliga napp. Det kanske inte behöver orsaka massiv dramatik, men i och med att han är så väldigt tuttig befarar jag att det kan bli tufft med alternativ tröst och trygghet, i synnerhet om nätterna. Eller? Hur har ni gjort? Några andra nappvägrande tuttälskare out there? Fasa ut successivt eller sluta cold turkey? Mira (som tog napp) var det inga konstigheter med, hon slutade vid 9 månader efter en magsjuka, utan några protester. Den här lilla pysen däremot....