Tillbaka till verkligheten

Nu är det bara 10 timmar och 53 minuter kvar till jobb och förskola börjar, men vem räknar?

(jag räknar)

Men skola/fritids kanske någon uppmärksam människa tänker? Ja, det var ju vår plan givetvis, att Mira också skulle återgå till fritids om dessa 10 timmar och 53 minuter, men vi hade visst missat detaljen att fritids är stängt måndag till och med onsdag denna vecka. Så nu trollar vi ihop detta missförstånd efter bästa förmåga.

Sommaren då? Ja, alltså...sommaren har varit fin men med en ständigt stråk av tyngd och ledsamhet. Min pappa fick ett cancerbesked i början av sommaren vilket drog undan mattan för oss alla. Det har varit många turer fram och tillbaka men i morgon börjar han sin cellgiftbehandling och jag tänker på honom var och varannan sekund.

I övrigt gjorde vi samma semestermisstag som vi har gjort förut (pga vem lär sig av misstag egentligen?) - vi planerade en lite för hetsig tripp och for fram genom Sverige och Danmark utan att riktigt hämta andan. Rastlösheten pockar på, men vi förstår ju samtidigt att det inte blir semester-zen att flänga runt som 17-åringar på en tågluff heller. Men NÄSTA år får vi ett nytt tillfälle att tänka om men förmodligen gå på samma tabbe igen.

Så, efter drygt 5 veckors snorande (Kasper), travande (Mira), känslokollapsande (Morris), öldrickande (Johan) och funderande (jag) ska vi nu ta oss an hösten. Min känsla är lite vacuumartad men jag hoppas att det klarnar lite framöver.

Och avslutningsvis ska jag blogga mer frekvent än de senaste, passiva veckorna. Har ni några tankar och inläggsönskemål är det mer än välkommet!

Pappa