Slutet på en era? | Therese Krupa

Sitter i denna stund i Miras säng och försöker natta min snart 4-åriga avkomma som bökar runt i sängen.

"Bloggar och nattar?" kanske ni tänker. Japp, det stämmer. Denna marathonnattning gör att jag nu sitter och flipprar med telefonen och ber till alla högre makter inklusive mitt long lost tålamod.

Klockan har passerat 22.00 och Mira borde sova. Hon brukar sova. Men nu ikväll, på väg hem, kläckte vi idén att Mira skulle sluta med nappen som hon har på natten.

Jag hade väntat mig ett massivt motstånd men flickebarnet nappade glatt på förslaget efter att jag slängt in ett löfte om en Elsaklänning i leken.

Men nu sitter jag alltså här och har en glad men tillsynes 100% pigg arvsmassa som pratar om maj lickie pöny (My little pony) som om det inte fanns någon morgondag.

Ändå har jag förklarat att det är just morgondagen vi vill åt, för då blir det ju inköp av den utlovade Elsaklänningen. Men tidsbegrepp är inte Miras bästa gren så mina förklaringar är lika uppskattade som en fästing i skrevet.

Den där nappen måste ha varit en riktig sömntrigger alltså. Men nu är det bara att invänta John Blund som dessvärre är lika frånvarande som den svenska högsommarvärmen.

Det kan bli en lång natt, detta.