-Mamma, hur gör man Margaretadansen? Morris tittar undrande och lite uppfodrande på mig när jag famlar efter svar. Margaretadansen? WTF? Är det nån ny flossgrej? Ev variant av att shuffla? -Jag ska fundera lite, svarar jag. Mellan påklädning och tandborstning hör jag Morris gnola. Men vänta... Är det inte... Flashbacks från högstadiets ljuva nittiotal... -Mamma hur GÖR man Margaretadansen??? frustar Morris. Han sträcker ut armarna framför sig och vickar lite på de små pojkhöfterna. Ett ljus går upp likt en soluppgång. -NU VET JAG! tjuter jag triumferande och mobiliserar alla latinovibbar som inryms i en stel och hyfsat orytmisk morgonkropp en onsdag i februari. -BRA MAMMA, DU KAN! hejar Morris. Mira tittar på mig och ler, möjligen med ett litet stråk av genans. -Mamma, sjunger de "öl, Margareta?" undrar vår egen Ingela "Pling" Forsman. Klart de gör. Och jag som hela mitt liv trott att de sjungit "Ey Macarena". Typ såhär såg det ut i morse. Bildkälla