Denna makalösa egentidshistoria fortsätter än. Det tog cirka 8 minuter innan jag transformerades från utomordentlig mor (well) till en slasig ungkarl. Idag har jag exempelvis mulat två cheeseburgare till lunch och ätit pasta med smör till middag. Däremellan har jag drivit runt med ett fånleende på Södermalm med en kropp full av frihet. Strosat, druckit kaffe och handlat lite. Knappt kollat på klockan. Disken har jag travat på hög och tvättmaskinen har jag inte tömt. Soffbordet är överbelamrat. Jag halvligger på samma plats i soffan som igår och kollar på samma serie, dock dussinet avsnitt senare. Det var verkligen åratal (läs: before kids) sedan jag sist binge-kollade på något. Då var det nog Dexter eller 24 som gällde. Det är alldeles sprudlande lyrrigt, detta. Resterna av middagen. Missbedömde lite, men var till mitt försvar väldigt hungrig vid tillagningstillfället.