Det är (om någon nu trodde det) inte mindre kaos i tillvaron såhär svinlångt söderut på den södra hemisfären. Lite tidigare ikväll, mitt under det hetsiga nuskavigöraossklaraförsängen-gatloppet, sulade Morris iväg sina använda kallingar. Som landade mitt i Miras fejs. Konstpaus. Alla drar efter andan. Vad händer nu? Morris skrattar förtjust och Mira frustar av skratt även hon. Det hade lika gärna kunnat resultera i en genomdramatisk kollaps, men nu hade vi 6-åringens humör på vår sida. Morris får ju inte nog där utan vill spinna vidare på sitt komiska grepp. Hastigt tar han tag i den nyligen utbytta bajsblöjan, ihoprullad och -tejpad som även den strax blir luftburen. Under den korta luftfärden hinner jag utstöta ett NEEEEEEEEEEJ! Men även här, likt föregående scenario slutar allt gott. Vilket i det här faller är lika med bajsfritt. Och nu har stollarna precis dunat in efter att vi legat och klibbat mot varann i den tropiskt tempererade lägenheten (vadå tror ni vi kollade om det fanns AC? Bwahahhaa. Det finns det alltså inte) Men, på den ljusa sidan tänker jag att vi snabbare kommer att acklimatisera oss till den 30-gradiga hettan. Och, man blir ju lättare förkyld av AC eller blir man inte det, är det en myt eller vavavavava? Hursomhelst inget vi behöver bekymra oss om i och med att vi nu inte har någon AC. Ett större bekymmer är i så fall vätskebrist pga mängden svett som alstras i detta hushåll. Men ska vi vara riktigt ärliga så har vi inte så värst många bekymmer överhuvudtaget.