Ett snyggt foto. Och ett....annat foto.

Idag är ingen vanlig dag för idag har familjen Krupa/Syllner/Tvedt tagit det årliga familjejulfotot.

Det är en inte helt okomplicerad historia som innefattar åtta vuxna, fyra barn, saknade självutlösarkablar, glömda fotoblixtar, blodsockerfall, stökig bakgrund, röda foppatofflor, sockerchocker, spontangråt, oförmåga att synkroniserat titta in i en kamera och andra mer eller mindre rimliga inslag.

Det hela tog drygt tre timmar men då hann vi även med att svepa en ljummen glögg och sjunga Ha den äran för mamma/mormor som fyller 72 år imorrn.

Det hela är en pärs. En stollig och stundtals mysig pärs. Det svärs och stressas och grimaseras och garvas och muttras om att "aldrig mer". Men ändå trängs och svettas vi där varje år. Och sen, ett par veckor senare, gläds vi åt ännu ett julkort där hela familjen är samlad.

Men, det här kommer inte att bli årets julkort:

Men, ett annat kort som snart ska få en plats på vår vägg här hemma är denna lilla dröm i 30x40 cm:

Det är Linda Alfvegren som ligger bakom det i mina ögon pastelliga mästerverket. Det är nåt med hela kompositionen, det avhuggna och lite skeva som jag går igång på till 10000000 miljarder procent. Drömskt på nåt sätt. Har ni sett serien Transparent ? (OM INTE GÖR DET DIREKT!!!!! Finns på Viaplay) Det introt slår an samma mysmelankoliska känsla.

Så, med dessa två foton önskar jag er en fin första adventskväll!

Gör er själva en tjänst och kolla in fler av Lindas foton här . Så sjukt fina bilder, tycker jag.