Tre graviditeter senare och håret är så långt ifrån hur jag minns det. Ja, att 40 närmar sig kanske inte är en mirakelkur i sig för håret och när klimakteriet kommer och knackar på lär det inte bli festivalstämning bland hårsäckarna. Men något måste man väl kunna göra? Jag har nyligen varit och kollat sköldkörtelvärdena igen och de ser helt okej ut. Ett TSH-värde på 2,9 nu så jag antar att det inte är det som stökar till hårsituationen. Det blev AKUT tydligt när jag såg några inslag från den livesändning jag programledde från Vätternrundan häromdagen. Wut da fuck is going on here? Att det fortfarande är glest i vikarna så här långt efter bebisleverans är nytt för mig. Och det märkliga är att jag ju ser att håret är och har varit på utväxt där, men det verkar som att det antingen bryts av eller faller av på nytt. Nu är det glest igen och en del stubb på utväxt som är cirka 2 cm kort. Och jag önskar mest av allt att jag inte var så fåfäng så att jag fortsatte att lägga så stor vikt vid det, men ja, precis som med mina pigmentfläckar så har jag svårt att släppa det. Det stör mig som fasen, såväl det tunna håret som blafforna i fejset. Så, jag har googlat. Och googlat. Och igår kom gör över den chockerande informationen att strama tofsar kan orsaka håravfall?!?????? ALLTSÅ KRISTOFSEN!? Min följeslagare i...tja...8-9 år nu? Jag har ju utsläppt hår lika ofta som Trump bjussar på klokheter, det vill säga aldrig. Jag sover med bulle på huvudet och vaknar på samma sätt, för att sedan spendera mitt liv i samma uppsättning. Jag fick naturligtvis semipanik och sitter nu här med håret lite försiktigt uppsatt. För jag har ju haft...jag ska inte säga ont i hårbotten, men liksom lite ömt, ganska ofta. Vilket förmodligen kan härledas till att håret allt som ofta dras upp mitt på huvudet i en ganska hård knut. På sista tiden, har dock väldigt svårt att säga hur länge, har hårbotten också känts rätt obalanserad och kliande. Jag provade ju ett schampo på inrådan av en expert i sammanhanget som jag tycker har funkat väldigt bra, ändå. Lite småklåda kvar mellan varven, men skön känsla överlag och håret blir lite härligt fluffigt. Men, nu har jag tänkt prova hardcoremetoder, bland annat efter att han läst att Cecilia Blankens lovordar det: Aleppotvål och äppelcidervinäger. Äppelcidervinäger har jag ju hyllat tidigare, men nu ska jag alltså prova i kombination av en tvål som består av olivolja och lagerbärsolja. Jag köpte precis hem Aleppotvålen + en utredningskam efter att ha panikat pga slitaget hårborstning av blött hår innebär (obs! ingen reklam, har handlat som en helt normal och vanlig och hårpanikande människa). Gah, HATAR egentligen att jag bryr mig så mycket men det är klart mer stressande än jag hade trott när håret stökar och liksom inte repar sig? Har till och med sneglat på PRP-behandlingar men jag börjar med att försöka ta lite bättre hand om håret på egen hand så får jag utvärdera sen. Och ni förstår väl att OM ni sitter inne på mirakelkurer så är det verkligen läge att dela med er nu?