Jag går händelserna i förväg

När Malte gnyr mot min axel och tuggar på sin Briokanin är det ganska svårt att föreställa sig att han ska bli en vuxen karl en dag. Kanske en stor och skitstark gruvarbetare som vrålar när han lyfter saker, eller en arty Cirkus cirkör-artist i tajts eller en klipsk VD? Inget av dem känns för tillfället aktuellt.

Men han kommer förmodligen sluta att bajsa upp på sin egen rygg (snart, får jag hoppas) och kanske även sluta kräkas i sin mors hår. Han kommer kunna kommunicera i normal samtalston och dessutom tugga sin mat. Han kommer kunna sitta med vid bordet utan att slå sönder något och man kommer förmodligen kunna ha honom i möblerade rum.

Hans skära små runda fötter i storlek 18 kommer bli håriga 44:or. Han kommer flytta hemifrån. Flytta hemifrån .

Buuhuuuuuääääääääääh!