... har jag äntligen knåpat ihop. Så här blev det: Jag har inga ambitioner att föda ”naturligt” så hit med lustgas, sprutor och blockader lite här och var. Gärna redan ute i repan om det går. Käcka tillrop undanbedes, ovänligt och bestämt. Det är inte Tjejmilen det här. Bara rediga, proffsiga och innerligt varma barnmorskor välkomnas att möta mitt darriga lilla jag och mitt svullna rotchakra. Snitta, klipp eller sy. Scrapbooka lite i snippan helt enkelt. Gör vad som behövs, I’m yours. Eller gå och fika. Jag ligger kvar, jag lovar. I krystfasen: försvinn eller förvandla er (och Magnus) till en gas. Alla försök till kommunikation med mig i det skedet kommer att mottas med svordomar á la Jersey Shore. Härmed överlämnar jag mig åt er, läkekonsten och moderna smärtlindringsmetoder. Amen. Ingen valsångsmusik, doftljus eller dykmetoder för min del. I början av mars kör vi!