Det är en lång historia, denna efter-bebis-återhämtnings-period efter Harpan som föddes i mars 2015. Ni som har hängt med här har läst om prolaktinom och Pravidel och hjärndimma och reumatismprover och en tröttsam viktökning. Men det går åt rätt håll, med undantag för några svackor på senvåren då det visade sig att kortisolvärdet dykt lite för djupt. Alltså wtf. Kortisol? Ännu ett hormon som kan fucka ur. Nya prover, nya väntrum. Tur att Harpan är så chill och finner sig i att sitta med mig, sönderlästa Hänt Extra och gamla tanter så mycket som vi har gjort under hans första år. Men nu mår jag som sagt mycket bättre! Pravidelen gör väl sitt, i kombination med en egenhändigt ihopknåpad meny av kosttillskott. Nya prover i höst. Nu jobbar jag på att slippa ta kortison, för det träsket vill jag inte hamna i om jag kan komma undan. Jämna till blodsockret, minimera stressen och säga nej till en hel del. Som vanligt vill jag tacka er läsare nåt enormt, för det var faktiskt flera av er som tipsade mig att kolla upp just kortisolvärdet. Blir helt lipig när jag tänker på det, att människor jag aldrig har träffat skriver så omtänksamma kommentarer, till någon de inte heller har träffat. Ni är nätkärlek. Tack. /Sofia