Ur funktion | Therese Krupa

Idag är jag lika motoriskt oduglig som Mira. Jag kan i och för sig både sitta och gå och det kan ju inte min lilla pärla så 1-0 till mig. Men å andra sidan förväntar man sig rimligtvis mer av en 31-åring än en halvåring så ja...men ändå. Det är nämligen så att jag tränade igår och då menar jag inte sjukgymnastik. Och det ger sig tillkänna idag, ganska brutalt. Det kommer inte bli mycket svingande och bärande av Mira idag, istället hänvisar jag till hoppgungan då mamma för tillfället är ur funktion.

Mira däremot, hon briljerade i morse genom att ligga på mage och luftsimma med både armar och ben följt av en kvick högerrullning. Jag tänker inte ge mig på det för jag vet att det kommer att sluta ovärdigt så därmed noterar vi 1-1. Och om jag är riktigt ärlig mot mig själv och Mira så ser det inte fullt normalt ut när jag går i och med att låren också är ur funktion. Och det här med att sitta går inte heller lika enkelt eller smärtfritt som vanligt. Så den där initiala poängen jag plockade från Mira får jag nog lämna tillbaka för det är ju rätt lågt att fuska mot en bebis.

0-1.