Stuvade makaroner och andra stordåd

Jag spelar ut mitt triumfkort direkt och inleder med dagens märkvärdigaste insats: jag har stuvat makaroner för första gången i mitt liv. Det är i särklass det mest spännande som har hänt idag, tvåtusentrettons kanske mest menlösa dag.

Jag hade tillsammans med en kompis ganska storslagna planer på en tripp till Gålö, men när vi fick direktrapporter om ösregn så blåste vi av utflykten. Och sen gick luften ur oss båda.

Jag kan nog inte minnas sist jag var så passiv och problemorienterad vilket alltså resulterade i en rekordtråkig dag. Vi försökte initialt visa på mikroskopiska mått av konstruktivitet och mumlade lite halvhjärtat om Junibacken, Skansen och någon random 4H-gård men vi röstade snabbt ner våra egna förslag. Istället skrotade vi runt i min lägenhet i fem timmar och avrundade det hela med färdigstekta köttbullar och stuvade makaroner.

Nu när Mira sover har jag lite mer välvilligt inställd till livet och universum lekt med tanken att 1. plocka upp legot 2. plocka upp klossarna 3. ställa in mjölken i kylen 4. stoppa in disken 5. plocka ut disken (bör av logistiska skäl komma före punkt 4) 6. vattna blommorna 7. svabba bort de klibbiga spåren som piggelinglassarna lämnat efter sig 8. hänga upp några tavlor 9. måla naglarna

Jag tackar mig själv för alla rimliga förslag (förutom punkt 8, den kändes faktiskt inte ens rimlig när jag tänkte tanken) på kvällsaktiviteter men avböjer samtliga. Jag har fullt upp med att glo på Fantastic Four och äta Ben & Jerrys.