Alltså. Vi är ju ändå i Norrland, så när jag såg skyltarna med DRAGRACE kände vi (jag) att detta kan vi (jag) inte missa. Malte är ju lite lätt bilintresserad så detta var ju perfekt. Tänkte jag. Det var bara det att den lilla vesslan var mer intresserad av sin tablettask än av rejset och satt sen mest och tittade åt ett annat håll under sina hörselkåpor. Jag erkänner att inte heller jag blev särskilt tagen av tävlingsmomentet (vrååål, rök... och så) och stod mest tänkte på annat, till exempel på det mycket simpla regelverket (först i mål vinner, dooh) samt räknade motorbebisar som rutinerat slumrade intill banan. Sen räknade jag foppatofflor men tappade bort mig efter 45 000 och kände att det här med dragrace inte är riktigt min grej. Ändamålsenligt klädd i alla fall. Men fråga mig inte vem som vann.