Hej mitt vinterland. ... firade vi hos mormor och morfar med de vanliga inslagen av hundhår, kramar, vinsurr, mat och presentpapper i drivor. På julaftonskvällen kraschade Malte nån gång före 19 och jag och hans pappa inte mycket senare. Vi satt och fes julmat på varann som två tjocka kastrerade hankatter framför nån värdelös film, sen minns jag inte mer. På juldagen vräkte regnet ner och jag hade fått nog av tickande klockor och "det var bättre förr", så vi stuvade in oss i bilen för en dags äventyr till Uppsala, "det kanske är bättre väder där?". Malte somnade när jag vred om nyckeln och sov sen genom spöregn och DDR-grått landskap. I Uppsala var ju allt stängt. Såklart. Det var ju juldag. Malte vaknade precis när vi rullat in i stan och sa att han ville åka hem. Det ville vi också. 25 minuter spenderade vi i Uppsala och jag lämnade inte bilen en enda gång. Lite lätt uppgivna av julmonsunen vände vi helt sonika tillbaka för att hugga in på ännu ett varv av julmaten innan vi somnade, igen. Rock n'roll.