Som sagt så har vi under de senaste dagarna tagit oss hit upp till Västerbotten. Innan avresa fick jag ett infall och hetsade om att vi minsann skulle skita i E4:an och åka mindre vägar inåt landet "för det ska ju vara så vackert där." Det är säkert jättevackert längs 272:an men det hade jag svårt att uppskatta då jag var ärkebakis efter en kväll med Tessan, brädspel och slivovica. Ja ni fattar ju. Småbarnsmorsor i högform, morgondagen göre sig icke besvär. Jag och Malte somnade vid Kistaavfarten och jag vaknade på en slingerjävlaväg norr om Uppsala, pistagegrön i fejjan. Denna vykortsidyll med ängsblomster, fridfulla kor och stolta kyrktorn kunde lika gärna varit en biltunnel under Atlanten, så mycket orkade jag se mig omkring. Stannade till i Gysinge, vräkte upp bildörren, stuntrullade ur och kräktes mot en laduvägg. Grattis sommarsverige, du har just fått ta emot resterna av en sleten 08:a! Precis vad du alltid önskat dig! Nåväl. Efter lite frisk luft, kaffe och lek med Malte så rättade allt till sig och så småningom kom vi fram, via E4:an.. Inga konstigheter.