Som tippat vek jag ihop brillorna 19.59 och somnade. 22.30 vaknade jag av Malte som vaknat av grannarnas, tja ungdomsfest. Han hade skrämts av Sean Banan, behövde tröstäta och lyssna på sin speldosa för att somna om. Min sambo och jag låg ohjälpligt vakna, lyssnade och försökte komma på vad artisterna och låtarna hette. Jag kände inte igen en enda. Inte en endaste liten eurorefräng. Jag tänkte att Bockstensmannen är en hipster och själv ligger jag här i min torvmosse och är fett old. När jag själv var tonåring kunde jag bara inte förstå hur man som vuxen inte kunde hänga med liksom. Jag minns att jag tänkte att "när jag får barn ska jag fanimej ha koll och vara en cool mamma". Det är ju tur att jag har några år på mig. Än så länge är det i alla fall Herr Gurka som gäller här.