Förnedringen når nya höjder

Idag har jag suttit sönder en toalettsits. Alltså inte spräckt fjölen rakt av men fått ringen och locket att lossna från sina fästen och fästena från själva muggen. Talang 2015.

En, eh, torkningsmanöver i vecka 33 och sitsen halkade iväg åt ena hållet och jag åt det andra. Tappade balansen helt och drog med mig tvålpump och en liten klädhög när jag famlade efter nåt att hålla i. Fick för första gången sen tja, typ september, upp pulsen och nån form av adrenalinpåslag. Av att ramla av muggen. Fatta. Det måste ha sett sjukt kul ut i alla fall.

Det mest förnedrande är nog ändå att detta hade kunnat vara en scen i en Stefan & Krister-fars. Där hade det varit helt normalt och till och med obligatoriskt.

Andra tecken på att actioninslagen i mitt liv har bytt skepnad är att jag nu har sålt min snowboard och istället tjackat en mjuklift på Blocket. Samt att jag måste ta igen mig en stund efter att jag dragit på mig stödstrumporna.