Det blev alltså inte en nattlig favorit i repris. J**lahelskottaskitihe**etesf*ndå! Kanske jinxade jag sovframgångarna genom att skriva om dem? Eller var jag kanske slarvig i min rekonstruktion av söndagen? Missade jag någon avgörande framgångsfaktor? Jag lämnade ju såväl tomglas som tidningsdrivor i hallen och smulorna och smutstvätten låg på exakt samma ställe som på söndagen! Men icke. Nåväl, man får ju vara glad för det lilla här i småbarnsvärlden. I detta nu gläds jag åt att Miras attackeftermiddagsfeber har gått ner från 40,2 till 38,9. Alvedon - I love you truly, madly, deeply.