Avdrag på föräldrapoängen

Nyss under nattningen lyckades jag sänka mina föräldrapoäng avsevärt. Till saken hör att nattningsupptrappningen inte gick helt friktionsfritt så att säga, så min puls låg väl på stadiga 125 slag när vi la oss ner för att mysigt och avspänt och fridfullt läsa en förvisso fantastisk bok.

Alltså jag är så oberäknelig när det kommer till nattningar. Det är som att min gräns för när det går från mys till skärseld är så otroligt diffus - för mig själv och därmed inte otippat för nattningsobjekten. Nu var jag redan rätt tjurig INNAN nattningen började så förutsättningarna var väl inte prima just idag, men det gäller även nattningar med gosigare inramning. Jag tror att jag har nån form av inre timer som vid typ 27 minuter bara slår över och från att stillsamt klia barnryggar vill väsa dem till sömns och högljutt klaga över att min DYRBARA VUXENTID RINNER MIG UR HÄNDERNA (även fast detta var tänkt att illustrera ett scenario som utspelar för mitt inte så har det absolut spelats upp inför publik, det har det).

Hursomhelst. Efter att idag ha fortsatt att läsa i Känsloboken och passande nog kommit till delen om ilska så inser Mr Ilska himself att han är hungrig. När han säger det får jag ett akut skenblodsockerfall som gör mig eh..ilsken. Så jag fräser mig upp ur sängen och fixar i ordning välling och kommer tillbaka till rummet. Mira frågar då efter vatten och jag svarar inte jättetrevligt men vatten får hon.

UNDERBAR bok, 100% köprekommendation på denna!

Mira ber mig sen att fortsätta läsa men jag säger då att jag har tappat sugen men föreslår att jag sätter på en ljudbok istället. Morris, denna nystöpta skolpojke, citerar raskt en av lärarna:

-Merja säger att det bästa är att läsa! Man ska inte titta på skärm, inte på telefon, inte på padda, man ska inte lyssna på saga utan man ska läsa, det är det bästa!

(Var dessa nyvunna insikter var tidigare under kvällen när det tjafsades om just padda, det vet jag ICKE)

-Okej...börjar jag men hinner inte längre innan Morris upprört fortsätter:

-Vill du att jag säger till Merja att du inte vill läsa för oss eller?

-VILL DU ATT JAG SÄGER TILL MERJA ATT DU SLOG DIN LILLEBROR FÖRUT? kontrar jag hetsigt och helt jävla bortkopplat från situationen.

-Nej, svarar Morris.

-Bra, då sätter jag på Kaninen nu, fortsätter jag och inser att jag är glad över att de inte kan förstå hur den just uttryckta frasen HADE kunnat tolkas.

Men jag satte alltså på Kaninen som så gärna ville somna på Storytel och nu sover barnen och okej vi tar nya, vuxnare föräldratag imorrn.

Det blir en slowclap för kvällens föräldrainsats