Stugsemestern – rysk roulette på 25 kvadrat Det är bara att acceptera, en härlig semester i Sverige hänger alldeles för ofta på vädret. Antingen har ni tur och får solsken eller så är det bara att acceptera att tillbringa vecka 30 mellan fyra, fuktiga furuväggar i sällskap med speedade barn och en tömd surfpott. Så tänk på att: sätta ribban lågt och packa både regnkläder och Valium. Bjudresan – av och med svärföräldrarna ”Äntligen får vi åka nånstans med er allihopa”, utbrast farfar efter fyra, fem cognac på annandag jul. ”Gud, så skönt det ska bli med en familjeresa”, tänkte du. Två timmar in på sommarsemestern på Mallis har du/ni tinnitus av deras all you can hear-ankdoter till (svensk-) kaffet på hotellet. Att ni är i ett annat land tillsammans behöver nämligen inte utesluta att samtalen fortfarande baseras på din partners barndom. Och de där utlovade barnfria middagarna på tu man hand krympte till en, eftersom ”de äter ju så sent här nere. Det är en dag imorgon också.” Så tänk på att: sätta ribban lågt och var tyst. Åtminstone om det finns ett arv i sikte. Tågresan med ungar – vi gör hellre om det där i en bil, SJ. Det vilar något småromantiskt över det här med att resa med tåg. Hur man ostört kan sitta och blicka ut över vackra vyer vaggad av tågets mjukt gungande rörelser. Men då pratar vi pratar om en tågresa som i reklamen (alltså fantasin). Härom året skulle Krupa/Syllnerklanen åka tåg till Skövde – en resa på två timmar. Innan avfärd kvittrade Tessan om hur mysigt det skulle bli, innan hon sedan stövlade på fel tåg och var nära på att hamna i Arvika på kuppen. Efter en vinglig vandring till bistrovagnen i andra änden av tåget hann hon ta två klunkar av kaffet innan det vevades ner i Miras pappas knä. Och halvvägs framme låter lokföraren meddela: Det är köbildning på spåren efter en brand i Herrljunga så vi blir stående här i cirka 10 minuter.” ”I cirka 15 minuter” ”I cirka 25 minuter” ”I cirka 100 minuter” Efter en stund knastrar det till i högtalarna. ”Det har brunnit i Hallsberg…” Så tänk på att: sätta ribban lågt och bara beställa mat/dryck som inte lämnar fläckar eller brännsår. Alternativt klä er i galon. Flerfamiljsresan – fyra utvecklingsfaser är fler än fem ungar Det är lätt att förföras av semester i goda vänners lag. ”Då kan vi ju hjälpas åt med ungarna” är en vanlig tanke tillika våt dröm man gärna fastnar i när man bokar det där huset med stor tomt i hjärtat av Italien. Detta hjärta som är 38 grader varmt utan luftkonditionering, ska det visa sig. Och när Greta, Wilmer, Oliver, Lukas och lilla Rio har en imponerande uppvisning i synkroniserat krisande är inte ens sex vuxna barnvakter tillräckligt för att återställa semesterfriden, trots två hektar toscansk gräsmatta. Så tänk på att: sätta ribban lågt och läsa det finstilta i husannonsen. Långresan –jetlag, glassdiet och episka bajskatastrofer Billig mat, fiskarbrallor och idel leende människor – klart att Sydostasien lockar. ”Det ska bli spännande att låta barnen uppleva en annan kultur”, säger du och dammar av din gamla 50-litersrygga. Mötet med denna nya kultur inleds med en jetlag av guds nåde. Kidsen, som ännu inte funnit sin dygnsrytm här hemma, lyckas med konstycket att vara vakna större delen av dygnet och gasta sig igenom resten. Efter en generös unison rännskita vågar ni bara äta glass på en lokal Mc Donalds i turistmeckat. Sen är det dags att åka hem. Så tänk på att: sätta ribban lågt, ta Imodium och räkna bort två-tre dagar av semestern till tidsomställningen. Storstadsresan – kulturen, pulsen och enkelheten som försvann Det finns en anledning till att man ser typ noll barnvagnar i New York. Ingenting är nämligen anpassat för barn. Skenor i trappor eller tunnelbanespärrar breda nog för den nättaste av barnvagnar är inte på modet i det stora äpplet, Paris, eller någon annanstans med hög singel- och klubbtäthet. Barnstolar på bistron? Mais non. Barnvänliga museer? Um, no. När Tessan en semester för några somrar sen, äntligen hittade en park i Paris var det förbjudet att beträda gräsmattorna. Mais oui, så trevligt. Det var då hon började förstå grejen med Bamseklubben och co. Så tänk på att: sätta ribban lågt och boka ett trevligt och barnvänligt hotell. Sol- och badsemestern – minus sol och bad På Kreta ligger en av världens vackraste stränder. Efter en svettig bilfärd nådde vi den, uppspelta över att få slänga oss i vattnet. Vi föräldrar, det vill säga. Malte själv tillbringade dagen i skuggan, i solhatt och långärmat, med en serietidning och surfplatta. Att stranden var som gjord för barnbad och var full av små tjocka bebisar som grävde och rullade i vattenbrynet var inget som fick honom att ens doppa en tå i Medelhavet. Vi vuxna fick bada en i taget istället. Så tänk på att: sätta ribban lågt och ladda Ipaden. Segelsemestern – ett fullriggat fiasko Styrbord är höger, babord vänster. Plättlätt, tänkte du, hyrde båt online och såg framför dig sjölivet med glada ungar i solsken och din solbrända partner i Sail Racingoufit. I verkligheten rinner en glasspya längs ena hyttväggen och färskvattenpumpen har skurit. Instruktionsboken finns bara på franska och just när du fått pumpjäveln att fungera brassar äldsta barnet av en nödraket som går rakt genom storseglet. När sjöräddningen anländer är du beredd att följa med dem. Så tänk på att: sätta ribban lågt och segla med någon som faktiskt kan. Festivalsemestern – lera, hörselkåpor och ”man kan leva preciis som förut fast man fått barn” Sure, allt går. Och visst gillar de flesta ungar lera. Men när du står till jeansshortsen i sörjan av fimpar, träck och gamla gubbar på Sweden Rock och lilla Lee är i färd med att gnaga sig igenom en ljudkabel, tänker du att sittplats på Disney on Ice nog inte är så dumt ändå. Så tänk på att: sätta ribban lågt, bo på hotell och bunkra handsprit. Hemmasemestern – varför åka bort när man kan krisa på hemmaplan? Inget är så underskattat som att stanna hemma på semestern. Ni hittar överallt, kan språket och en fet bonus är att grannarna förmodligen är bortresta. Låt vänner komma och bo hos er, ordna middagar med femkamp, låt ungarnas kompisar sova över, stoja och stimma. Så tänk på att: inte städa.