Om att känna sig otillräcklig

Här är något jag tror att du behöver läsa. DN publicerade nyligen den här artikeln om hur viktigt det är att prata med barnen redan när de är spädisar. De behöver höra föräldrarnas röster, känna att de är en del av flocken och "föräldrar som pratar mycket, engagerat och kärleksfullt med sina barn får barn med större intellektuella möjligheter än de som inte gör det."

Det är förmodligen alldeles sant. Men så kom jag att tänka på hur det var hemma hos oss när Malte bara var några få veckor och förlossningsdepressionen hade flyttat in. Jag tystnade.

De första månaderna som mamma hade jag gått ifrån att vara en bubblig, babblig tjej till en som inte ens hade radion på hemma. Ibland sjöng jag för Malte, men inte jätteofta och mest när han skulle sova. Under blöjbyten, matningsstunder och promenader var jag allt som oftast tyst.

Det var härliga Kerstin på BUP som sedan förklarade för mig att när man går in i en depression så sker framför allt en sak – man tystnar. Så Kerstin rådde mig att i alla fall ha musik på under de dagar som var mörkast, bara för att lätta upp lite.

Hade jag läst den där artikeln under perioden när jag var som mest sårbar hade jag känt mig ännu mer misslyckad som mamma än jag redan gjorde. Här kom ytterligare en grej, ett rön, en bunt fakta, att förhålla sig till. Att sen Maltes pappa pratade precis som vanligt med oss båda hade jag tydligen inte vägt in. Jag kunde helt enkelt inte värja mig.

Så till dig som är nybliven mamma och befinner dig i det sköra, hudlösa stadiet när alla ord och åsikter träffar dig som ett pilregn, kan jag bara säga att snart, snart är du stark igen. Även fast du inte tror det nu.

Jag, som varit nere på botten och skrapat, blev åter mitt babbliga jag som visslar och nynnar och svamlar och dansar hemma. Som skrattar så jag kiknar, som har kraft att trösta andra och som har hittat mig själv igen. Och Malte, han sa senast idag att "dessutom är vintern så mild i år", så nån intellektuell underutveckling behöver jag nog inte oroa mig för.

Kom ihåg det här när du känner dig otillräcklig, för det är du inte.