Kan du trycka på paus? Tack.

Det var alldeles nyss som jag tog tunnelbanan till jobbet efter 13 månaders mammaledighet. Alldeles nyss som i två månader. Johans pappaledighet är snart slut och Mira som alldeles nyss var fyra kilo skorvig skruttfia, ska börja på dagis på måndag.

OMFG.

Så, om nån kan vara så snäll att pausa tillvaron lite grann vore jag väldigt tacksam. Jag. Hinner. Inte. Med. I. Svängarna. Det känns lite som att jag har hamnat i nån time warp, typ.

Dagis! Redan? Nu är jag i och för sig övertygad om att det kommer bli toppenbra. Mira kommer nog att föra rejält med oväsen bland cymbaler, maraccas och klockspel och lär bli en stolt medlem i avdelningen Trumpetens tolvmannaband. Men ändå .

Jag funderar på om det är nu man borde börja med nåt hardcore mindfulness-program med valsång och panflöjter så att man inte typ förvirrar bort Miras första levnadsdecennium? Vidare måste jag besöka hälsokosten och bunkra vitaminer för att preppa immunfösvaret inför dagiscocktailen av bakterier och virus.