HEJ VARDAG! | Therese Krupa

Semestern är alltså över. Rutiner ska återskapas och tider passas. I teorin kändes det för någon vecka sen lite skönt på något vis, men nu vetifan alltså. Semesterkaoset som pågått i sex hela veckor är ju ljuvligt ändå. Ena dagen är familjen i säng mellan 23.00 och midnatt för att slockna vid 20.00 dagen därpå. Middag klockan 16.00 eller 19.00. Ibland glassmiddag, andra gånger ambitiös grillbricka.

Och jag älskar det planlösa. Vissa är tvärtom och trivs bäst med rutiner, men ju färre hållpunkter desto bättre, är min - och även resten av familjens - melodi.

Nu i helgen satt jag och rafsade bland kvitton, reklam och försäkrings- och bankpapper efter dagisblanketten som fylldes i någon gång i våras. Ni vet den där man fyller i vilka veckor barnet ska gå på dagis och vilka tider? Ja, den är ju tyvärr spårlöst borta. Så jag plöjde även igenom mejlboxen för att hitta något kalendarium, men det gick inte asbra. Men mitt i vanliga fall rätt bra minne sa mig att vecka 32 var dagisvecka och att det borde vara på sommaruppsamlingsdagiset. Johan meddelade just att han lämnat Mira 1. på rätt plats 2. vid rätt tid. TVÅ AV TVÅ RÄTT! *high fivar mig själv*

Men en härlig grej med att veckorna har passerat är att Morris blivit en störtskön liten filur. Han är fortfarande mr Klister, men han flinar och garvar så fort man tittar på honom. Helt jävla fantastiskt. Det trodde jag inte för en månad sen. Men det är något med 3-månadersgränsen, den är tamejtusan lite magisk. Så nu har vi en för det mesta bubblig (i dubbel bemärkelse - holy schamoly vad den där lilla spolformade kroppen bubblar saliv) lillebrorsa i hushållet.

Nu är det även dags för mig att skapa någon form av vardag med min 60 centimeter korta, ryckiga och dregliga vapendragare. Idag har chefen (alltså jag) (yeah right) bestämt att vi ska vara hemma och göra så lite som möjligt. Museer (kommer aldrig hända) och MamaBootcamp (ouch) kan vänta. Det gäller att inte överanstränga sig såhär första dagen efter semesterlunken *lägger upp fötterna på soffbordet*.