En av dagens önskningar: intakta könsorgan

Utöver samtliga fyra fält ovan vill vi även ha våra könsorgan intakta. Det är en överjävlig verklighet att det många håll i världen fortfarande skärs i flickors underliv (jag ber er att vara redo med swish-appen strax, okej?)

I morse var jag på en frukost som Läkarmissionen anordnade tillsammans med Amie Bramme Sey, Nadia Aden, Bita Eshraghi och Nina Campioni . Och helvete vad illa berörd jag blev när jag fick höra Nadia berätta om sina egna erfarenheter. Hur hon som liten flicka, bland åtskilliga andra, blev utsatt för detta fruktansvärda övergrepp.

Bita, specialistläkare inom gynekologi och förlossningsvård som ansvarar för AMAL-mottagningen på Södersjukhuset i Stockholm, en specialistmottagning för kvinnor som har blivit könsstympade, delgav sina erfarenheter ur ett medicinskt perspektiv och det var inte utan att frukostmackan grötade ihop sig och fastnade i svalget Luften gick ur mig helt och hållet.

Könsstympning är alltså en djupt rotad tradition som inte är kopplat till en särskild religion utan förekommer inom olika kulturer. I den region i Kenya som Läkarmissionen är verksamma i pågår könsstympningen traditionellt under några veckor i samband med vinterlovet. Under den perioden anordnar de ett läger där flickorna kan vara i trygghet och slipper tvingas till ingreppet. De får träffa andra tjejer som är i samma situation, lyssna till starka förebilder som sagt nej till könsstympning (obs att det inte handlar om "extra starka och modiga tjejer" vilket ju då skulle innebära att de som utsatts varit för svaga - vissa har bara haft mer gynnsamma möjligheter att överhuvudtaget kunna säga nej), spela teater, dansa och lära sig om integritet, självkänsla och om hur kroppen fungerar. De flickor som inte kan återvända hem efter lägret får komma till skyddade boenden.

Så, för 200 kronor är du med och ger dessa flickor en större möjlighet att kunna säga nej. KOM IGEN NU, swisha så mycket du har möjlighet till 90 00 217 (har full förståelse för att alla inte kan rent ekonomiskt).

PS. Om ni har hittat hit genom Facebook får ni hemskt gärna gilla/dela inlägget för större spridning! DS

Fotografen: Anna Ledin Wirén