Vi har funderat lite på att ringa den dära Guinness på sistone. Vi kan ha en oupptäckt rekordaspirant här hemma, klart kvalificerad i den prestigefyllda kategorin "att snora flest dagar i sträck". Mira har nämligen snorat oavbrutet sedan slutet av juli förra året, men en liten paus på cirka en vecka i början av oktober. Hon borde ju därmed vara en stark kandidat. Häromdagen ringde jag vår störtsköna BVC-Ewa för att få ett expertutlåtande. Under samtalet raserades våra rekorddrömmar likt ett tvåvåningskorthus (jag har aldrig lyckats bygga högre. Går det att bygga högre?). För en 1.5-åring som går på dagis är det - och håll i er nu - normalt. Jaha. Nerplockad på jorden igen.