Och om det behövs inleder jag med att klargöra att jag givetvis, primärt, önskar att allt går bra och att bebisen mår bra. Så, nu över till mer konkreta önskemål. Och, jag kommer inte spara på krutet nu när man ändå är i önskefarten: Jag önskar mig en plats på BB, gärna på det vi faktiskt valt (SÖS). Med både Mira och Morris har det varit smockfullt i hela länet och vi har blivit ombedda att vänta och återkomma, vänta och återkomma, men har tack och lov fått plats till slut - första gången blev det på Huddinge och andra gången på BB Sophia. Jag önskar mig en barnmorska på rummet i alla fall under stora delar av förlossningen. Detta har jag erfarit vid Morris förlossning och det var klart tryggare och härligare på alla sätt och vis än att under många, långa timmar vistas själv med Johan. Och då har jag ju ingenting emot Johans sällskap, men hans erfarenhet av att hantera en skärrad kvinna under intensivt värkarbete är något begränsad. Jag önskar mig en intakt mellangård Precis som föregående punkt har detta faktiskt skett i 1 av 2 fall. Återhämtningsperioden post förlossning går inte att jämföra från nästan-sfinkterruptur med Mira till noll stygn med Morris. Och jag vet vad jag föredrar, heh. Jag önskar mig en bebis som inte får kolik Vi har fått vår beskärda del av skrik i det här hushållet, thankyouverymuch (det KAN väl inte vara så att jag har någon genetisk avvikelse där defaultläget hos mina arvsmassor är kolik? ELLER????). Flera nätter har jag vaknat nu och inte kunnat somna om på grund av den djupt besvärande tanken på att genomlida ännu en kolikperiod. Såhär lät det under en av bilfärderna till akupunkturen. Jag önskar mig en bebis som man faktiskt kan lägga ner i den där plastvagnen på BB Vilket egentligen får illustrera att jag önskar mig en bebis som inte är en high need baby. En bebis som man kan lägga ner, som inte alltid vaknar med ett vrål, som inte kräver konstant kroppskontakt (ja, det är mysigt med närhet, men det är också mysigt att inte behöva gå på toa med en bebis i famnen osv), som inte bara sover 25 minuter i stöten och som inte behöver amma/snutta två, tre gånger i timmen. Jag önskar mig en bebis som kan tänka sig att åka vagn i hyfsat ung ålder Och med ung menar jag well, från födseln. Mira godtog uppbullat semi-sittläge i vagnen från 4-månaders ålder medan Morris tyckte att 8-9 månader var en mer rimlig ålder att vistas i det rullande fordonet. Men nu har vi förmodligen jinxat bortom all vett och sans genom att skaffa en ny vagn. Eller SÅ ÄR DET NU DET HÄNDER! Jag har provrullat både Ebbas och min kompis Go Big-vagn och den känns väldigt behaglig. Så nu hoppas jag på stordåd. Jag önskar mig en bebis som kan tänka sig att sitta en stund i en bilbarnstol Enligt samma princip som ovan. Gärna per omgående efter leverans. Tidigare erfarenheter följer vagnprincipen med en förskjutning för Morris del som innebar att det var först efter 1-årsdagen som bilbarnstolen accepterades utan primalskrik. Alternativet är den tidigare omskrivna krisfilen. Jag önskar mig en bebis som tar napp och flaska Trots att jag inte har något emot att amma hyfsat ofta är det en rätt behaglig sits att kunna outsourca jobbet som napp till....just en napp. Och med Morpan som helammade (alltså ENBART) i 11 månaders tid kände denna frihetsknarkande moder sig hyfsat låst så acceptans av flaska står högt på denna önskelista. Även fast den rent tekniskt står längst ner på listan, visar det sig nu. Tja, det var väl det för nu. Inte så mycket begärt, eller?