Mira blir musikant! | Therese Krupa

Idag är en glädjens dag! Jag ringde upp vår förskolehandläggare i förmiddags och fick de otroligt goda nyheterna - Mira har fått en garantiplats på ett dagis i vårt närområde ! OMFG. Vi kommer alltså inte behöva baxa in oss i nån fullastad buss eller trång tunnelbana och kuska stad och landskap runt. Halleluja!

En rolig detalj är att den erbjudna platsen är på ett musikdagis! Jag hade nog aldrig kommit på tanken själv, men det låter ju helskönt. En av USP :arna som förskolan framhåller på hemsidan lyder:

Ukuleleskola för den äldsta åldersgruppen Hur kan man inte vilja ha sin arvsmassa på ett sånt ställe? Jag fullkomligt älskar det! Tänk när Mira kommer hem och river av en julsång ackompanjerad av världens kanske konstigaste instrument?

Vidare skriver de att de uppmuntrar spontanspel, så instrument finns lättillgängliga närhelst lusten faller på.

Mina tankar och böner går ut till förskolepersonalen på Trumpeten, som avdelningen heter. Dessa tappra hjältar som måste lyssna till när denna osynkade 12-mannaorkester ska ha såväl för- som eftermiddagskonserter. Varje dag. En skallar en tamburin, en annan attackerar försteviolinisten med ett par maraccas, den tredje langar en plastxylofon i väggen medan dirigenten tuggar på en trumpinne.

Det måste ju vara sju resor värre än den skummaste improvisationsjazz.

Nä, nu måste vi fira!