Sen Mira kom har mycket blivit sagt med toner här hemma. När jag brister ut i spontansång förvandlas lägenheten till en Broadwayscen och jag njuter av att för första gången i mitt liv mötas av uppriktig glädje när jag tar mig ton, utan att behöva konkurrera med varken Susan Boyle eller Helen Sjöholm. Trots att situationen ibland påminner mer om Les Miserables än My Fair Lady så sjunger jag i dur, to please the crowd, så att säga. Allt blir till sång! -Ska vi byta din blöja, Mira? Nu ska vi byta din lilla, lilla blöja. Byta, byta, det var bajs igen! (melodi: Tänk om jag hade en liten apa, text: Therese K-S). -Nu ska vi äta lite fruktmos, Mirisen! Nu ska du få lite plommonpuré, plommonpuré, plommonpuré, nu ska du få lite plommonpuré, mmm, vad gott för magen! (melodi: Så går vi runt kring ett enebärssnår, text: Therese K-S) -Ska vi leka lite? Jaaa, ska vi leka lite? Lilla, lilla Mira skulle ute och slira ingen hade hon som styrde… (melodi: Prästens lilla kråka, text: Therese K-S) Ibland lägger jag till lite koreografi också, mest med händerna. Snart ska jag äntra scenen igen - showtime!