Helgtipset: Parken Zoo! | Therese Krupa

Vi har några kompisar som bor nästan granne med parken och vi hade pratat länge om att dra dit tillsammans. Parken Zoo ska nämligen, enligt utsago, vara "lagom stor".

Vad det innebär är ju högst godtyckligt men efter en dag där så kan jag bara upprepa: den ÄR lagom stor. För den som har små barn som blir kissnödiga, hungriga och uppspelta ibland. Och även för vuxna som inte vill köa bort semestern.

Vi lyckades pricka in sommarens varmaste dag för vårt parkbesök, efter att ha kört lite vilse . Men det gjorde ju Columbus också och det blev ju faktiskt succé till slut, brukar jag tänka.

Så, landets svettigaste familj med vänner rasslade runt i djurparken i maklig takt medan vi fick föreläsningar om de olika djuren av Professor Maltasar som klätt sig ändamålsenligt i djurmönstrat.

Här pratar Malte och hans kompis Billie med en... katt? Typ.

Great success hos mina favoriter lemurerna – man fick gå in till dem! För en gångs skull var inte Harpan den snabbaste i gänget. Vi kanske hade tur, men trots att det var en lördag i juli så tog sig personalen tid att visa och berätta om djuren samt tålmodigt svara på frågor från den lilla publiken om bajs etc.

"En flooohätt mammammamamaaa!! Ha deeen!"

Jag fick förklara att hushållet redan har två miniflodhästar och så var det bra med den saken.

Som sagt, en "lagom stor" park att strosa runt i.

Det finns en nöjespark intill djurparken också. Den visade sig vara perfekt för lite mindre barn som kanske tycker Grönan eller Liseberg är för stökiga. (Här räcker även jag upp handen. Mvh Introvert.)

Tyvärr har jag inga foton från karusellerna eller på de spännande Digidjuren eftersom min mobil kraschade i backen nånstans mellan krokodilerna och gibbonaporna.

Okej, på ett ställe var det faktiskt kö: krokodilsafarin. Där väntade Sörmlands alla ungar med tillhörande vuxna på att få hoppa i såna där "På kurs med Kurt"-runda båtar (tv-serie från silurtiden) som barnen fick styra själva.

Och ni vet ju hur det är – det är värt väntan bara för att få höra sina barn skratta tillsammans. <3