Mira och hennes lilla familj skickar snoriga och varma julhälsningar från Smålandsskogarna! Julafton har på sedvanligt vis firats nere i Tranåstrakterna med familjen på Johans sida. Tre bröder, två hundar, två hästar och en gammelfarmor. Och farmor och farfar. Och Miras föräldrar såklart. Plus två kusiner och en faster och ännu en hund, alla samlade runt ett och samma bord på Skattegården i Hestrahult. Minus hästarna, kanske ska tilläggas. Bullerbyn möter Svart katt, vit katt, typ. Mira har fått en julig fläskläpp och en Bobbycar och har ätit vispgrädde till julmiddag. Hennes föräldrar har inte skymtat en enda mistel men har frångått regelverket och hånglat lite ändå. Granen står faktiskt grön och grann i stugan, om än lite asymmetriskt klädd, men det är ju inte mycket som är symmetriskt och balanserat nuförtiden, tänker jag. Vi har härjat i drivor av snö och fått vår beskärda del innanför muddar och stövelskaft. Mira har fått sitt livs premiäråk på en trasig snowracer och har gjort en och annan ofrivillig snöängel på mage. För en som aldrig varit någon riktig julentusiast känns det ovanligt...fröjdefullt, faktiskt. Jag antar att jag har minitomten att tacka för det. Så, Mira - här kommer ett TACK till dig! För det och för så mycket annat. I morgon bitti bär det av upp till Stockholm igen för ännu ett julfirande, denna gång med min familj. Men innan dess har vi en pepparkaksburk länsa. GOD JUL!