En era är över! Vagn till salu!

Jag har alltså ägnat morgonen åt att demontera, skrubba, spola, tvätta och putsa Harrys vagn som alltså ska säljas. Vi köpte den våren 2011 inför Maltes födelse och provrullade den hemma i vardagsrummet, långt innan jag visste vad en värk var.

En sån tur att han sen blev en vagnunge, Malte. Han älskade att åka vagn och sov egentligen bara i en rullande sådan, vilket gjorde att jag gick mååånga mil under hans första år.

Sen kom Harry. Han gillade inte att åka vagn. Nej, han föredrog att sitta som en svettig koala i bärsele på mitt lika svettiga bröst.

När liggdelen sen byttes mot sittdel började han acceptera åket. Vi köpte ståbräda till Malte, som han (oftast) kom att älska och hedra som sin nästa. Själva avskydde vi den, för HUR SJUTTON KÖR MAN VAGN MAN MED EN STÅBRÄDA FRAMFÖR SIG?!

Jag knuffade ekipaget från sidan i nästan två år och nu får det fasiken vara nog. Brorsorna har bytt förskola till en som ligger mycket närmare och intill finns även Maltes nya skola. Han börjar ju FÖRSKOLEKLASS I AUGUSTI!

Det är lika delar en enorm lättnad att vagn och andra småbarnsprylar kan städas ut som det är med darrande underläpp jag gör det.

Tidningsgrundaren Amelia Adamo sa i nån intervju att "småbarnsåren går så fort". Nej, det gör de inte . Men sen sitter jag ändå och blir helt lipig av videoklipp som detta. Eller av barnkören i Cornelis Vreeswijks "Turistens klagan" jag hörde på radio nyss. *Yyyyyyyl*.

Jag är motsvarigheten till en crazy cat-lady, fast kanske en crazy baby-lady då. Eller vad det heter.

Nåväl. Vagnen ska bort.