Både Tessan och jag är hänförda och dessutom mer-än-hormonellt rörda över den otroliga responsen ni gav till vår läsare Jenny som behövde pepp. Vi kom fram till att vi också hade behövt er, då när vi var mammarookies och allt bara var tårar och zombieliv. Vi har sagt det förr och vi säger det igen: ni läsare är tamejfan bäst! Ett annat exempel på er omtänksamhet är när jag för ungefär ett år sen skrev om Maltes snarkningar och den episkt dåliga nattsömn vi trodde var helt normal, och fick svar från bland annat "Anna" och "Sofie – mamma till två små" att det kunde bero på förstorade halsmandlar och polyp (den där körteln bakom näsan). Det hade nämligen deras barn haft. Och jajamän, som Bärgarn skulle ha sagt, visst var det det! Efter ett år av undersökningar, avvaktande, nya undersökningar och remisser har Malte alltså fått genomgå en sömnkontroll inför operation av mandlar och körtel. Vi vet ej när själva operationen blir, men han ska väl inte hinna ta studenten före hoppas jag. Slutsats: med första barnet kan man inte ha koll på allt (inte med 24:e heller, troligtvis) men tack vare att Anna och Sofie tipsade om fenomenet så ska Malte snart få hjälp. Och därmed vi föräldrar också. Det är så enormt stort för oss att det är svårt att förmedla hur tacksamma vi är. Så, utan att köra ett Kjell Bergkvisttal här säger jag bara: Tack.