Traumat med den röda ballongen

För ett par veckor sedan skedde en liten incident som Mira har svårt att lägga bakom sig. Efter ett hastigt besök på McDonalds på väg till Tranås lyckades vi haffa en röd Happy Meal-ballong på en sån där pinne, ni vet?

Glädjen var intensiv men hyfsat kortvarig. Mira fick springa av sig lite på en parkeringsplats i Kisa. Ballongen var så klart med. En liten, minnesvärd stund i alla fall.

Det ivriga flickebarnet tänker inte riktigt på att tunt ballonggummi mot vass asfalt är en mindre bra kombo (jag måste ta den där viktiga diskussionen om friktion och ömtåliga material inom kort). Mira springer och ballongen mäktar med ett par meter innan den dör en brutal ballongdöd. Mira stannar upp och tittar på oss med en min som är lika svår att beskriva som att hålla sig för skratt inför. Så, hennes älskvärda föräldrar börjar skratta. Och Mira börjar gråta. Föräldrarna försöker kväva skrattet och trösta den tröstlösa avkomman, bland annat genom att omedelbart inhandla en påse med 24 stycken spänstiga, intakta ballonger på Coop i Kisa.

Nu har nästan en månad passerat och Mira har upprepade gånger berättat den upprörande storyn:

" Mira jöd ballong. Jöd ballong SÖNDER. Mamma skratta, pappa skratta. Mira ledsen. Ballongen sönder. Mira ledsen. Mamma pappa skratta. "

Best parents awards har aldrig varit längre bort.