Det finns få tillfällen då jag känner mig mer svenne-bananig än den värsta tribetatuerade Thailandsresenär i fiskarbrallor - det är när jag kommer hem och slänger ett kärleksfullt ögonkast på vår Mocca Master. Vår gamla, välanvända pärla som levererar gott, svenskbryggt skitstarkt kaffe. Med påtår. Thank God for Swedish Coffee. Ja, alltså, jag (Tessan) har varit på vift i London och firat min 70-åriga mamma. Så denna kaffelängtan inträffar ju inte direkt efter en vanlig dag på jobbet. Ville bara förtydliga. Och jag har såklart saknat Mira och Johan också. Så, alla oklarheter utredda sånär som på var vårt julpynt har tagit vägen.