"Men det blir mysigt att åka tåg, då kan Mira få röra lite på sig och vi kan slappna av utan att tänka på bilkörning och trafikstockning". Therese, 32 år Ha. Hahaha. HAHAHA. Jag vet inte om jag var full när jag la fram det till Johan eller om jag bara hade en härlig stund av förlorad verklighetsförankring. För jag såg verkligen framför mig att det skulle bli väldigt mysigt med en tågtripp och att Mira skulle sitta på sitt säte som ett litet ljus och kolla på Baby Einstein och äta de snacks som vi sedan glömde hemma medan vi romantiskt satt och höll varandra i handen och drack ett glas ljummen Chardonnay. Såhär började resan: Eller egentligen började resan med att den självutnämnda reseledaren (alltså jag) stövlade på fel tåg och var nära på att hamna i Arvika på kuppen. Jag var ungefär lika världsvan som Crocodile Dundee i kaoset på centralstationen trots att jag faktiskt bott i Stockholm 100% av mitt liv. Såhär fortsatte resan: "Det är köbildning på spåren efter en brand i Herrljunga så vi blir stående här i cirka 10 minuter." "I cirka 15 minuter" "I cirka 25 minuter" "I cirka 100 minuter" Sovtider och tålamodsgränser överskreds brutalt och någonstans strax innan Töreboda upphörde all förmåga till positivt tänkande hos resesällskapet. Efter en öl och ganska många sura colanappar höjdes humöret en aning så när vi väl ankom till Skövde var vi faktiskt relativt trevliga och det får man ju se som en vardagsseger givet omständigheterna. Och hur gick hemresan då? "Det har brunnit i Hallsberg..." For real. Det blir en bilsemester i sommar.