Om ni väcks av.. | Therese Krupa

..ett avgrundsvrål i natt så kan det vara jag som stör er sömn.

En av de sedan länge bortglömda gravidkrämporna har gjort sig påmind med besked: krampen. KRAMPEN! OMFGAAA*, det är ju inte att leka med. Foten, vaden, låret - de passiviserade musklerna drar ihop sig till små skrupna russin och det gör, hmm...hur ska jag säga..fruktansvärt ont.

I samma sekund som man ligger där och myser under täcket vid 20.30-snåret och sträcker sig lite kattlikt (lögn) så BAM - tåsträckningen visar ingen barmhärtighet och foten och/eller vaden drar ihop sig till en trasslig muskelcellsboll.

Ännu värre är ninjakrampen som smyger sig på när man sover. Att vakna till den lilla förnimmelsen av paniksmärta är inte något man önskar sig i julklapp direkt.

Så, för att göra en kort historia lång så vet ni nu var de nattliga vrålen kan komma ifrån.

*en egenpåhittad akronym som utläses: oh my fucking god and all angels. Lite religiöst/juligt.