Malte har fått en ny förskollärare. Annika är ung, lång, blond och kan skilja på Luigi och Guido och det räcker för honom. Två veckor in på den nya terminen har han fallit som ett ton tegel för Annika. Det är inte längre tal om att gå till dagis, det är tal om att gå till Annika. Att den nya kvinnan i Maltes liv är cirka 25 år äldre verkar inte vara något hinder. Det som däremot tornar upp sig bland de rosa molnen är ett annalkande svartsjukedrama. Det finns ju nämligen även en Mira i den här dagissåpan (inte Tessans Mira dock, för att göra det hela ännu mer förvirrande) som varit Maltes tjej hittills. När Malte rusar in i pyjamasbrallor i lekrummet på morgonen och kastar sig i famnen på Annika har jag noterat en förvånad blick från Mira som resolut tagit Valter i handen och dragit in honom i förrådet. Varpå Malte avsiktligt krockat en gåvagn i parkeringsgaraget Valter just lekte med. Och så där håller det på. Ett ordlöst drama i stil med Ingmar Bergmans Tystnaden, fast ja, lite mer färgglatt och sunt liksom. Eller kanske Big brother, fast utan sprit och svanktatueringar. Fortsättning följer hur som helst.