Nu vet jag vad hell hour är

[caption id="attachment_11370" align="alignnone" width="700"] Ring inte mig, jag ringer dig sen. Om jag lever.[/caption] Jo, jag tänkte att jag skulle rapportera lite om tvåbarnslivet igen , nu när jag upplevt det på nära håll i snart ett år.

Om man säger så här: beroende på när på dygnet man frågar, får man olika svar av mig. På förmiddagar, efter kaffet och när nattens utamningar har fallit i glömska, är jag krängig som en mobilsäljare i en galleria om någon frågar mig huruvida de borde försöka få ett till barn. "En fantastisk deal! Kör!"

Några timmar efter lunch är det fortfarande ganska fly men timmarna mellan förishämtning och innan Magnus kommer hem – mer kända som hel hour(s) – skulle jag lätt kunna funka som ambassadör för vilket preventivmedel som helst.

Blodsockerdarrig och ilsken som en skadeskjuten grävling försöker jag hålla båda herrarna nöjda, medan jag lagar mat och mäklar fred. De är också ilskna som skadeskjutna grävlingar så tillsammans utgör vi ett rätt charmigt gäng, då mellan klockan 16 och 18.

Det har hänt att det har ringt säljare från elbolag och försökt få mig att säga ja till nåt abonnemangsbyte under just dessa timmar och det har hänt att jag bett vederbörande dra åt helvete, eller komma hit.

Då har de lagt på luren.

Men sen när kidsen har ätit, bajsat, borstat och somnat, ja då är tvåbarnslivet på 53 kvadrat som en fridans på en sommaräng igen. (Och ja, jag står fortfarande fast vid att den största prövningen var från 0 till 1 barn, samt att ha 1 barn och vara gravid med nästa.)

/Sofia