Julpyssel och rökande hästar

Men det där med julpysslandet är faktiskt sant. När Harpan, som funkar som en bordsfläkt intill en frimärkssamling, har behagat somna drar Malte fram adventskalenderboxen och kavlar upp ärmarna.

Boxen är en rimlig och vettig variant på såna där hetsiga julklappskalendrar som Tabita sågade , och även jag.

För varje kväll skapas nu istället en liten figur, hastigt barnmålad och ljuvligt skev och vind.

Sen battlade vi loss med färgpennorna också. Magnus, den aningslösa losern, valde motivet "häst" att tävlingsrita mot någon som inte gjorde mycket annat än att rita hästar under sin barndom.

Magnus bidrag, den rökande hästen:

Mitt bidrag, som tydligen också står och drar halsbloss. Malte utsåg dock Magnus häst till vinnare. Wtf.

Sen ritade Malte mig, övertygande otrevlig och alldeles nära nån slags fångstgrop. Men sen ändrade han sig och sa att det var en scen med Baksen ur Nalle Puh.

Okej. Det blir nog jul(klappar) i år med.