Arbetsro – jag ger upp

Tessan och jag håller ju på med vår nya bok som kommer i september, är det tänkt. Allt är färdigt – omslaget, de flesta av texterna, PR-planen, seminarierna på Bokmässan och så vidare. Nu gäller det bara att skriva klart själva boken.

Och vi är i krystfasen, så att säga. Manuset är nedom spinae och då vet ni ungefär hur långt vi har kvar. Och hur trevliga vi är för stunden. Typ. Skriv- eller arbetsro över huvud taget, när man lever sitt liv i ett aphus och dessutom jobbar heltid med annat är bara att fetglömma. Man får helt enkelt harden the fuck up som vanligt, hehe.

Här om helgen skulle Tessan äntligen få en chans att färdigställa sina bitar av boken, medan Johan + barn lämnade hemmet nåt dygn. Men så dök det upp nåt muterat förisvirus och golvade barnastyrkan före avresa – hela helgen och mer där till. Författandet byttes därmed mot jourtjänstgöring.

Och så där har det hållit på i våra respektive hushåll under året. Ja, utöver:

— Mamamammamamaaaaaa! — Din mamma jobbar inte här, gubben. Eller, det gör hon, hon försöker i alla fall jobba. Men inte just nu. Eller jo. Suck. — Ge mig en gåta, mammmmmaaaaaa! — Inte nu, vännen. — Mamamamammamamamaaaa! MAAAAAAAMMMMMMMMAAAAAAAAA! Uuäääh, vrål, kläng, snor, häng.

Så, nyligen hemkomna från Danmark (jag och Malte har varit på turistig pressresa inför sommarsäsongen i det dejliga landet, mer om det senare som sagt) åkte vi till mina föräldrar för att försöka fånga ett sista ryck av skrivro. (Harpan bjöd nämligen på en mycket vältajmad magsjuka all inclusive lagom till vår hemkomst, så han och Magnus fick stanna hemma.)

Och hur har det gått? Inte en bokstavsjävel till är skriven på boken.

Är det inte pusselbitar som ska hittas så är det mina päron som flockas runt mig och min dator och berättar anekdoter från -73, om pärlörhängen som gått sönder, om en påstått revolutionerande mojäng som skär av plastfolien på ett närmast makalöst smidigt sätt (vad ÄR det med äldre män och plastfolieskärare?!) eller om vem det egentligen var som skulle in på lodrätt 5 i Melodikrysset.

Gaaah.

Jag ska sätta mig under en rotvälta och jobba imorgon.