Att leva med en 3-åring

Att ha en hetlevrad 3-årig chef gör ju vardagen tämligen prövande. Särskilt en chef med väldigt begränsad livserfarenhet och noll kurser i ledarskap i på cv:t. Som dessutom har rätt dålig känsla för andras behov och en överlag bristande impulskontroll. Ett undermåligt chefsämne på det hela taget, som får Ricky Gervais i The Office att framstå som en ledarskapsguru.

Det är svårt att få konstruktiv feedback på sin föräldrainsats och ber man henne utveckla den ständigt återkommande men inte så uttömmande responsen "NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ! MAN FÅR INTE GÖRA SÅ" får man 9 gånger av 10 svaret "prata inte med mig".

Nu har vi två återkommande konflikter som i alla fall en av parterna försöker lösa (och det är inte den korta arga). Vi försöker komma överens om 1. matvanor 2. klädval.

Om Mira själv får välja ser samtliga måltider ut såhär:

I 9,7 fall av 10 lämnas själva smörgåsen kvar till förmån för smöret som elimineras med imponerande noggrannhet . Man skulle alltså kunna skippa mackan och lägga en klick deciliter smör direkt på en tallrik. Men på grund av de 3% av gångerna som mackan faktiskt äts upp så ja, hoppet dör aldrig osv. Ett fält i kostcirkeln representerat. CHECK!

Och så var det det här med kläder. Fem fulltjonkade trådbackar med kläder i hela pantoneskalan (mjae..) i olika former och material. TVÅ av dessa plagg godtas utan massiva protester och tvångspåklädning. Eller vänta, det ena plagget är faktiskt från min garderob så det är ett (1) av dessa plagg som går hem.

Det ena skymtas på bilden ovan. En gammal Rolling Stones-tisha som när det begav sig måste varit svintajt på mig. Och på Mira går den till knäna. Det andra, som ohotat är storfavoriten, är den här somriga shortsdressen från Lindex som jag köpte i våras.

Den ska vara på all vaken och icke-vaken tid. For realz. Jag har ju försökt förklara det olämpliga i en shortsdress när temperaturen kryper ner mot ensiffriga plusgrader och hon lyssnar givetvis intresserat har nog aldrig visat så lite intresse i en konversation.

Häromdagen frågade jag vad hon ville vara på Lucia och pekade samtidigt på en affisch med pepparkaksgubbar, tomtar, lucior, tärnor och stjärngossar.

-Leopard, svarade hon avmätt.

Ridå.