5 är det nya svarta | Therese Krupa

För vissa av er kanske 05.00 inte är en särskilt okristlig tid, möjligen rentav standard sedan arvsmassan ålade ur livmodern. För klanen Krupa-Syllner, som varit förskonade med att kliva upp mellan 06-6.30 känns klockan noll-fem-noll-noll som ett straff från gudarna och tomtarna och trollen. Än värre blir det när det inte verkar vara någon engångsföreteelse, utan Miras nya grej. En morgon – ingen morgon, sju morgnar – SJU MORGNAR! Häromdagen babblade hon oss ur sängen redan 04.45, men det är bottenrekordet som gärna får stå ohotat.

Det är definitivt inte min grej att kliva upp i svinottan, men hon är lite dålig på att se mig och mina behov, Mira. Vi måste prata om det ömsesidiga givandet och tagandet som kännetecknar en sund relation, ettochetthalvtåringen och jag.

Kanske ska passa på att riva av blommor-och-bin-snacket i samma veva så har man det överstökat också.