Dagens bärs | Therese Krupa

... ska min svärmor ha!

Hon räddade bokstavligen förståndet på mig i går när jag skulle ta Harpan till sjukgymnasten (mer om det senare) och dessutom få med mig Malte dit, eftersom han har korta förisdagar nu och måste hänga på helt enkelt.

Men har Malte väl kommit hem och innanför dörren går Malte ingenstans. INGENSTANS. En rolig mellanlandning i lekparken är inget som fungerar i praktiken, hur mycket man än försöker.

Detta ledde således till ytterligare en konflikt mellan mig och min 4-åring med en vilja av stå… som en diamantborr. Ingenting de senaste veckorna har gått smidigt. INGENTING. Blåser vinden från fel håll, ja, ni fattar, rasar hans värld och det är alltid jag som är skurken.

Hur som helst mötte svärmor, a.k.a farmor, upp oss och underhöll ättelägget medan jag och Harry kunde rulla till rehab.

Och sen – håll i er – får jag ett sms där denna underbara kvinna frågar om Malte får stanna kvar hos henne över natten! För det ville han själv tydligen och jag förstår honom.

Så kvällen hos oss förflöt i det rofyllda tillstånd som annars endast ett avslutat barnkalas kan ge. För att Harpan var hemma märktes nästan inte, nu när man har klockat upp intesiteten med två barn. Och Malte, han hade enligt utsago själv en toppenkväll med inslag av pärlpyssel och kusinbus.

En bärs till svärmor och en schysst svärmor/svärfar/annan hjälte till alla! Ja, och bärs också förstås. Det ena behöver ju inte utesluta det andra.